Gå till sidans huvudinnehåll

Mer om Förnybara bränslen

Alla bränslen behövs!

Här hittar du mer information om olika bränslen som ersätter fossila bränslen

Biogas

Biogas består av metan, CH4, (40-80%) och koldioxid samt små mängder vatten och andra föreningar. Det framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa. Det kan också framställas genom förgasning av exempelvis skogsbiomassa.


El

Elektricitet kan produceras med flertalet olika metoder där både fossila och förnybara metoder ingår. Den största andelen producerad elektricitet i Sverige kommer från vattenkraft och kärnkraft där dessa producerar nästan lika mycket elektricitet. Den producerade elektriciteten kan sedan distribueras med det befintliga elnätet och användas som drivmedel i laddfordon.

Etanol

Etanol till motorbränsle framställs genom fermentering (jäsning) av enkla sockerarter. Dessa sockerarter kan komma från socker- eller stärkelserika grödor såsom sockerrör eller spannmål. Etanol som baseras på dessa råvaror kallas för första generationens biodrivmedel, eftersom den baseras på livsmedelsgrödor och produceras genom redan väl utvecklade processer.

Det går även att framställa fermenterbara enkla sockerarter ur råvaror som innehåller främst lignocellulosa1, vilka skulle kunna beskrivas som trälika råvaror. Hit räknas självfallet ved och annan träråvara, men även halm, blast och andra skörderester. Etanol som baserar sig på dessa råvaror kallas för andra generationens biodrivmedel, eftersom den inte baserar sig på livsmedelsgrödor Processerna för dessa befinner sig ofta på forskningsstadiet eller har precis börjat kommersialiseras, men det finns en kommersiell anläggning i drift vid SEKAB i Örnsöldsvik.

I dagsläget finns etanolbränslen i tre former på den svenska marknaden, som låginblandning i all bensin och som etanolbränslena E85 för anpassade otto-motorer samt ED95 för anpassade dieselmotorer.

FAME (RME)

Biodiesel även kallat FAME (Fatty Acid Methyl Ester) är ett drivmedel som produceras utifrån olika vegetabiliska eller animaliska oljor. Utifrån råvaran varierar miljövinsterna relativt fossil diesel. (Helmersson & Egnéus, 2015) Teoretiskt sett kan råvaran pressas direkt till olja och köras i vissa dieselmotorer men alla motorer klarar inte av det p.g.a. att oljan har andra egenskaper än fossil diesel. Oljan kan istället förädlas till FAME och kallas då för olika namn beroende på råvaran (ex. RME – RapsMetylEster). FAME förädlas genom en process som kallas förestring vilket gör den mer lik fossil diesel. I dagsläget låginblandas FAME i fossil diesel och kan användas i det befintliga distributionssystemet. Det gör att FAME är lätt att distribuera direkt från produktionen ut i hela landet.

HVO

Hydrering av vegetabiliska oljor (HVO) är en relativt ny teknik som har utvecklats snabbt i Sverige och världen under de senaste 10 åren. Tekniken innebär att vätgas används för att reducera innehållet av bl.a. svavel och syre i olika vegetabiliska och animaliska oljor. Vid hydrering av andra typer av oljor än vegetabiliska kallas det HEFA (Hydroprocessed Esters and Fatty Acids), i detta avsnitt kommer dock hydrering av alla typer av oljor kallas HVO för enkelhetens skull. Produkten blir en typ av biodiesel, men för att särskilja den från. FAME (Fatty Acid Methyl Ester) kallas den ibland för förnybar diesel eller syntetisk diesel. Både produktionsprocessen och den slutliga produkten skiljer FAME och HVO åt.

Likt FAME låginblandas HVO idag i fossil diesel och ingen ytterligare teknik än den befintliga behövs för att kunna distribuera låginblandad HVO. HVO har dock bättre egenskaper än FAME och förväntas därför kunna höginblandas eller användas till 100 % i befintliga tankstationer, bilar etc. utan att några större förändringar behöver göras. I Sverige fanns det minst 7 st tankstationer som erbjöd HVO100 i slutet av 2015.
I dagsläget kommer råvaran för den HVO som produceras i Sverige både från första och andra generationens biobränslen. Första generationens biodrivmedel syftar på ätbara grödor vilket exempelvis raps- och palmolja är. Andra generationens biodrivmedel syftar på icke ätbara råvaror samt restprodukter, detta kan vara tallolja eller oljor från slakteriavfall. I framtiden förväntas en tredje generations biodrivmedel kunna produceras från bl.a. mikroalger som växer väldigt snabbt och har ett högt oljeutbyte.

  • Test 1
  • Test 2
  • Test 3

Vätgas

Väte är det vanligaste förekommande grundämnet i universum och det lättaste ämnet i periodiska systemet. Vid rumstemperatur och atmosfärstryck är väte en gas med molekylärformel H2. Vätgas är en energibärare vilket innebär att den kan användas för att både lagra och transportera energi. Vätgas kan användas i en bränslecell där vätgasen omvandlas till el och värme (Energimyndigheten, 2015e) eller direkt i en förbränningsmotor (White et al., 2006).
I dagsläget i Sverige används knappt vätgas som drivmedel men gasen uppstår i olika processer som biprodukt i ett flertal kemiska industrier.

 
Logotyp
X